Aktiva Seniorer i Ystad

Månadsmötet den 22 oktober handlade om Fyledalen. Göran Gustafsson fd gymnasielärare och numera naturfotograf har bott intill Fyledalen i 40 år och berättade om dalens uppkomst och dess natur. Vi fick veta att i Eriksdal, där man förr brutit kvartssand som används vid glastillverkning. kan man se de olika lagren av kvartssand, kol och lera. I dalen har funnits tegelbruk och kvarn och här gick också järnvägen mellan Malmö och Simrishamn med direkttåg, som anslöt till färjetrafiken mellan Simrishamn och Allinge på Bornholm. I dag är stora delar av Fyledalen naturreservat och hyser många sällsynta växter och en spännande fauna. Här finns till exempel häckande kungsörn och gott om hjortar och rådjur och en alltför livskraftig stam av vildsvin. I Sverige finns totalt nitton olika fladdermusarter och samtlige nitton är representerade i Fyledalen. På senare år har man också iakttagit utter i ån och häckande tranor . På norra dalsidan ligger Benare backar med en spännande flora bland annat ett rikkär med orkidéer.  Görans mycket intressanta föredrag om Fyledalen ackompanjerades av hans utsökta naturbilder, där inte minst hans helt fantastiska bilder av jagande fladdermöss väckte särskild beundran.

 

 

Vid månadsmötet i september berättade professor Olle Anderbrant från Biologiska Institutionen i Lund om hur insekterna använder feromoner för att kommunicera med varandra. Han gav oss en fascinerande inblick i detta kemiska språk och hur man kan använda vår kunskap om feromonerna till att bekämpa skadeinsekter eller att övervaka sällsynta arter i syfte att utforma effektiva bevarandeprogram. Vid Biologiska Institutionen finns en Feromongrupp som består av forskare som ägnar sig åt dessa signalsubstanser I Feromongruppen försöker man besvara frågor som rör hur kemiska signaler (dofter och smaker) fungerar. Vilka beteenden väcker de och hur samverkar och samspelar de med andra signaler, såväl i omgivningen som inuti kroppen.Man studerar således hur dofter och smaker fungerar morfologiskt, fysiologiskt, beteendemässigt och ekologiskt. Man undersöker också hur de kemiska signalerna har utvecklats såväl evolutionärt som genetiskt.Man undersöker också hur gruppens forskningsresultat kan användas i praktiken. Ett exempel på användningsområde är bekämpning av skadeinsekter, ett annat att hitta hotade eller sällsynta insektsarter

Feromoner består av kemiska substanser. Signalerna som skickas ut används av individer inom en art för att kommunicera med andra individer inom samma art. Beroende på vilka substanser det rör sig om påverkas de andra individerna på olika sätt. Exempelvis kan det handla om att locka till sig en partner. Eftersom feromoner oftast är artspecifika går det att skräddarsy signaler som bara har effekt på en viss art av skadeinsekter. Därmed minimeras risken att påverka andra arter. Med hjälp av syntetiska feromoner som efterliknar honors feromoner när de vill para sig går det exempelvis att lura hannar av samma art. På så vis kan skadeinsekters reproduktion begränsas. Det finns också andra kemiska signaler än feromoner. Ett exempel är växternas dofter som signalerar till insekter. Signalen kan bland annat vara att här finns en bra plats att lägga ägg på eller att det finns föda att hitta. De kemiska signaler som blommor sänder ut hjälper pollinerande insekter.

Om du vill veta mer klicka på länken 

https://www.biology.lu.se/research/research-groups/pheromone-group/research-projects

Text och foto Håkan Fredén

 

En mycket lyckad utflykt till Skarhults slott och till Eriksgården. Den första utställningen på Skarhult som vi fick se hade titeln Den dolda kvinnomakten. Utställningen visar i rik detalj 20 slottsfruars liv på plats i de salar kvinnorna byggt, verkat och dött i. Kvinnornas öden och strävan spelas upp i närbild. Dessa kvinnor har genom eget mod, handlingskraft och ambition avgjort slottets historia. Efter den guidade visningen var det dags för lunch i slottscaféet. En mycket välsmakande sopplunch i slottets källarvalv.

Den andra utställningen på Skarhult handlade om Ester Blenda Nordström. Hon var direktörsdottern som vägrade vara fin flicka. Hon levde i en tid då kvinnor gick klädda i långklänning och inte hade rösträtt. Själv var hon reporter på Svenska Dagbladet och körde runt på motorcykel, klädd i byxor, kedjerökandes och reste jorden runt med en pistol i väskan.

Dagen avslutades med kaffe och bärbuffé på Eriksgården där det också fanns tid och möjlighet till litet shopping.

 

Text och foto Håkan Fredén

Innan Covid19 drabbade oss hade programkommittén planerat att professor Charlotte Erlanson-Albertsson skulle tala om "Mat för ett gott minne och hälsosamt åldrande". Hon skulle bland annat prata om om vilken mat som är bra för minnet och vilken mat som vi bör var mer måttliga med. På grund av coronakrisen gick detta inte att genomföra. Som ersättning hade styrelsen arrangerat en tipspromenad runt regementsområdet med frågor som anknöt till hennes föredrag om kosten. Eftersom det äntligen hade det blivit litet svalare blev det en behaglig rundvandring för de trettio medlemmar som hade samlats för terminens första månadsmöte. Frågorna var kluriga och ingen hade alla tio rätt, men Ewy Sätherström som hade nio rätt och mest korrekta gissning på utslagsfrågan tog hem en välförtjänt seger. Som avslutning på månadsmötet vankades sedvanlig fika på LiteMer.

Text och foto Håkan Fredén