Aktiva Seniorer i Ystad

Så var det dags för årets andra tipspromenad. En entusiastisk och tipspromenadsugen skara aktiva seniorer gav sig ut på stadens före detta regementsområde för att besvara ett antal (12 för att vara exakt) och enligt undertecknads mening osedvanligt svåra frågor. Den iskalla vårvinden gjorde det svårt att hålla pennan i ett fast grepp, vilket medförde att den slant litet hit och dit när man skulle fylla i tipsblanketten. Denna klimatbetingade kalamitet får utan tvekan ses som orsak till att undertecknad inte lyckades pricka rätt svar på samtliga frågor. Trots denna motgång var det med glatt mod och utan avund som de tre pristagarna hyllades för sina förnämliga insatser som verkligen vittnade om stor och gedigen allmänbildning. Till den uppsluppna stämningen under prisutdelningen bidrog i hög grad de läckra smörgåsarna med kaffe som restaurang LiteMer serverade. Allt som allt en mycket lyckad tipspromenad. Tack!

Text och foto Håkan Fredén

 

 

För att i någon mån råda bot på den påtvingade ensamheten under pågående pandemi samlades några av föreningens medlemmar till en tipspromenad på regementsområdet med avslutande fika. Soligt om än en smula kyligt väder, lagom svåra frågor och allmänt trivsamt gjorde föreningens första arrangemang för säsongen till en lyckad aktivitet. 

Text och foto Håkan Fredén

 





          

 

 

Månadsmötet den 22 oktober handlade om Fyledalen. Göran Gustafsson fd gymnasielärare och numera naturfotograf har bott intill Fyledalen i 40 år och berättade om dalens uppkomst och dess natur. Vi fick veta att i Eriksdal, där man förr brutit kvartssand som används vid glastillverkning. kan man se de olika lagren av kvartssand, kol och lera. I dalen har funnits tegelbruk och kvarn och här gick också järnvägen mellan Malmö och Simrishamn med direkttåg, som anslöt till färjetrafiken mellan Simrishamn och Allinge på Bornholm. I dag är stora delar av Fyledalen naturreservat och hyser många sällsynta växter och en spännande fauna. Här finns till exempel häckande kungsörn och gott om hjortar och rådjur och en alltför livskraftig stam av vildsvin. I Sverige finns totalt nitton olika fladdermusarter och samtlige nitton är representerade i Fyledalen. På senare år har man också iakttagit utter i ån och häckande tranor . På norra dalsidan ligger Benare backar med en spännande flora bland annat ett rikkär med orkidéer.  Görans mycket intressanta föredrag om Fyledalen ackompanjerades av hans utsökta naturbilder, där inte minst hans helt fantastiska bilder av jagande fladdermöss väckte särskild beundran.

 

 

Vid månadsmötet i september berättade professor Olle Anderbrant från Biologiska Institutionen i Lund om hur insekterna använder feromoner för att kommunicera med varandra. Han gav oss en fascinerande inblick i detta kemiska språk och hur man kan använda vår kunskap om feromonerna till att bekämpa skadeinsekter eller att övervaka sällsynta arter i syfte att utforma effektiva bevarandeprogram. Vid Biologiska Institutionen finns en Feromongrupp som består av forskare som ägnar sig åt dessa signalsubstanser I Feromongruppen försöker man besvara frågor som rör hur kemiska signaler (dofter och smaker) fungerar. Vilka beteenden väcker de och hur samverkar och samspelar de med andra signaler, såväl i omgivningen som inuti kroppen.Man studerar således hur dofter och smaker fungerar morfologiskt, fysiologiskt, beteendemässigt och ekologiskt. Man undersöker också hur de kemiska signalerna har utvecklats såväl evolutionärt som genetiskt.Man undersöker också hur gruppens forskningsresultat kan användas i praktiken. Ett exempel på användningsområde är bekämpning av skadeinsekter, ett annat att hitta hotade eller sällsynta insektsarter

Feromoner består av kemiska substanser. Signalerna som skickas ut används av individer inom en art för att kommunicera med andra individer inom samma art. Beroende på vilka substanser det rör sig om påverkas de andra individerna på olika sätt. Exempelvis kan det handla om att locka till sig en partner. Eftersom feromoner oftast är artspecifika går det att skräddarsy signaler som bara har effekt på en viss art av skadeinsekter. Därmed minimeras risken att påverka andra arter. Med hjälp av syntetiska feromoner som efterliknar honors feromoner när de vill para sig går det exempelvis att lura hannar av samma art. På så vis kan skadeinsekters reproduktion begränsas. Det finns också andra kemiska signaler än feromoner. Ett exempel är växternas dofter som signalerar till insekter. Signalen kan bland annat vara att här finns en bra plats att lägga ägg på eller att det finns föda att hitta. De kemiska signaler som blommor sänder ut hjälper pollinerande insekter.

Om du vill veta mer klicka på länken 

https://www.biology.lu.se/research/research-groups/pheromone-group/research-projects

Text och foto Håkan Fredén